Byborna som bryr sig – från 1400-tal till idag

Bonusmaterial

Du hittar poddavsnittet på Spotify. Det är 33 minuter långt.
Det går också att lyssna HÄR.

”Så vitt man bor i en by måste man bry sig”, skriver Sara Lidman i romanen Tjärdalen. Just det, hur människor ordnat livet i byarna och brytt sig om sina byar och varandra, ägnas det här avsnittet i ”Livet i arkivet”.

Vi gjorde ett besök i Årets kulturkommun, Robertsfors, där historieintresserade Julia Larsson bor i ett fint gammalt hus i Sikeå Hamn. Tillsammans med arkivarie Cuno Bernhardsson och arkeolog Berit Andersson tittade vi också in i arkiven på Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Här bjuder vi på lite mer fakta, bilder och ljud samt ger några tips om du vill forska om historien kring byar och fastigheter.

*Flygbild över Sikeå, 1965. Foto: Västerbottens museum.*

Om västerbottniska byar

Flera av kustens byar kom till redan i slutet av medeltiden och finns upptagna i 1500-talets skattelängder. Byborna jagar, fiskar, fångar säl och börjar med jordbruk så småningom. Inlandet och fjällen nyttjas av samer för renskötsel, jakt och fiske. Men dit for också kustbönderna för att fiska, och kusten används för renskötsel av samer. Länets naturresurser var viktiga för alla invånare.

Byar i inlandet och fjällen började bildas på 1600- och 1700-talen, då staten uppmuntrade folk att bli bofasta nybyggare, som skulle hålla boskap, odla, jaga och fiska. Naturresurserna ansågs kunna föda både samer och nybyggare.

Ständigt detta fiske, som var oerhört viktigt för människor i Västerbotten! Det styrde också valet av platser att bo på, som vi hör i poddavsnittet.

Håknäsbrevet från 1494, som nämns i podden. Av brevet, som egentligen är ett beslut, framgår att fiskerätten i Öre älv delas emellan Öre och Håknäs byamän. Brevet plockas sällan fram, som vid det här tillfället när Folkrörelsearkivet i Västerbotten hade studenter från Umeå universitet på besök. Det är skrivet på pergament och är väldigt skört.

1 500 byar

Den här kolonisationen, som främjades vid kusten och i inlandet, bidrog till den stora folkökningen i Västerbotten mellan åren 1750 och 1900 – från 16 000 till 143 000 invånare. Befolkningsmängden steg snabbare än någon annan stans i landet. Det fick också̊ till följd att Västerbotten år 1900 var Sveriges mest utpräglade småbrukarlän. Nästan 75 procent av befolkningen fanns inom jordbrukssektorn, mot 53 procent i riket som helhet, och de bodde på landsbygden i mer än 1 500 byar. För många stod kombinationen med skogsbruk för en stor del av försörjningen. Så fortsatte det fram till ungefär mitten av 1900-talet. Efter det vann nya näringar och tätorterna mark.

Hos Julia Larsson i Sikeå Hamn

I podden berättar Julia bland annat om byn Sikeå och sitt hus i Sikeå Hamn från slutet av 1800-talet, som hon blir mer och mer kär i… Allt som bär på historier fascinerar Julia, såsom äldre människor, hus och saker!

Byggnadsinventeringen av Julias gård, Sikeå 1:3, som gjordes 1983. Material från byggnadsinventeringar genomförda i olika kommuner i länet finns både på Västerbottens museum och Skellefteå museum. Många av dem har resulterat i kommunala kulturmiljöprogram, som kan lånas på bibliotek.

”Till Sikeå kommer man inte obemärkt”. Hör Julia berätta om hur Sikeåborna bryr sig om nyinflyttade och varandra.

Med Cuno i arkivet

Varför hade byakistan två lås och varför skickades en kavel – ibland med en fjäder – runt i byn? I poddavsnittet berättar arkivarie Cuno Bernhardsson om hur livet i byarna organiserades förr, och vilka spår vi ser av det på Folkrörelserarkivet i Västerbotten. Vi får också tips på andra sökvägar när det gäller byar och människors historier.

Vad kan ett byarkiv innehålla?

I ett byarkiv kan det finnas en byordning, det vill säga en handling som visar bybornas överenskommelse kring ordnande av gemensamma angelägenheter. Det kan handla om när boskapen får släppas på bete, tiden för sådd och skörd, brandsyn av fastigheter, skötselns av byns vägar, tiggeri och fattigvård.

Här ser du vilka byarkiv som finns på Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Mängden material varierar men typen av handlingar är ofta desamma. I byarkivet hittas som regel protokoll från bystämman, kartor, överenskommelser kring samfälld mark, fiske och skogsfastigheter. Ofta finns också handlingar rörande enskilda fastigheter i byns arkiv såsom lagfarter, köpebrev och utsyningar, kanske har byåldermannen låtit den egna gårdens handlingar ligga i tryggt förvar i byns låsta kista? Sammantaget ger byarkivet en inblick i hur livet i en by kunde te sig, under vilka förutsättningar och villkor man levde, och kan vara ett bra komplement för den släktforskare som vill ”sätta kött på benen” på sina släktingar.

I gamla nummer av tidskriften Västerbotten finns flera avskrivna byordningar som vi kan ta del av, t.ex: Degerfors, Hössjö, Ljusvattnet, Norsjö, Storkåge.

Plogtavlor och en budkavel från Levar by, Nordmalings socken. Finns på Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Bykista från Grubbe-Västerhiske. Förvaras i Västerbottens museums föremålsmagasin.
Cuno Bernhardsson och Erica Dahlgren, inspelning i Coronatider, december 2020.

När får vi släppa ut korna i Sörmjöle? Cuno Bernhardsson berättar om samarbete och byordningar att följa.

Deltog kvinnor i bystämman? Inte så vanligt, menar Cuno. Men det hände – till exempel efter drunkningsolyckan i Bygdeträsk.

*Laga skiftes-karta, som Cuno berättar om, från Åhedens by.*

Alla möjliga föreningar

Som det beskrivs i poddavsnittet bildades det många olika typer av föreningar årtiondena runt sekelskiftet 1900. Västerbottens län har en särskilt stark föreningstradition! En nykterhetsförening fanns i så gott som varje by. Väckelserörelsen bildade också åtskilliga församlingar runt om i byarna. Här skulle det spridas såväl kunskap som budskap! Lokalavdelningar av politiska partier har också funnits i många byar. Andra föreningar som bildades lokalt hörde till exempel ihop med olika näringar, såsom sågföreningar, kvarnföreningar och mejeriföreningar. Många föreningar visar också prov på samarbete mellan byborna där inköpet av en gemensam avelstjur eller ett tröskverk skapade lokala tjur- och tröskverksföreningar. Installationen av de första elektriska lamporna i gårdarna fodrade bildandet av en gemensam elförening.

Många av de här föreningarna har lämnat sitt material – protokoll, trycksaker, medlemsmatriklar, räkenskaper osv – till Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Föreningsmöten som förevigats med kamerans hjälp: Logen 4849, Fredrika, 1927, IOGT Sikeå, 1925, Logen Svanen, Dorotea. Foto: Västerbottens museum. Okända fotografer till de två först nämnda, Lina Persson har fotograferat bilden från Dorotea.

Berit om fotoarkivet och Rickleån

Tillsammans med kollegor på Västerbottens museum har arkeolog Berit Andersson ägnat sig åt Rickleån – livsnerven i Robertsfors kommun. Det här gör de på uppdrag av Länsstyrelsen i Västerbotten, som behöver nya kunskapsunderlag. I poddavsnittet berättar Berit om spår av framför allt fisket i ån och vad fotografier och en gammal karta kan berätta. Nedan hittar du en länk till fotoarkivet, där du själv kan söka bilder.

*Laxfällan i Rickleån, 1978. Foto: Sune Jonsson, Västerbottens museum.*

Geometrisk karta över byn Rickleå, från 1685. Lantmäteriet/Historiska kartor.
Symbolerna på ömse sidor av den långsträckta ön i åns mitt betecknar fasta fiskeanordningar.

Varför är det viktigt att ta reda på hur landskapet kring vattendragen förändrats? Hör vad Berit Andersson säger om det.

Därför är marken mellan Åkullsjön och Robertsfors full med runda ringar. Berit beskriver.

Vad kan dokument dom rör vattendomar lära oss om livet i byarna? Berit berättar.

Användbara länkar

I Västerbottens museums digitaliserade fotoarkiv finns massor (55 000!) bilder från byar och människor i hela Västerbotten.

På Folkrörelsearkivet i Västerbotten finns många byarkiv och arkiv från tusentals föreningar som varit verksamma i byarna. Delar av Folkrörelsearkivets samlingar går att söka via NAD, eller kontakta oss så får du hjälp att söka efter din by i arkivet.

Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten.

Information om bebyggelse i hela Sverige finns i Bebyggelseregistret. Uppgifterna, som är hämtade från inventeringar, dokumentationer, arkiv och litteratur, är framtagen och registrerad av regionala museer, Svenska Kyrkan, länsstyrelser, kommuner, universitet och högskolor i samverkan med Riksantikvarieämbetet.

I Skogsstyrelsens Skogens pärlor kan du hitta värdefulla skogsmiljöer och kulturlämningar i svenska skogar.

På Lantmäteriet finns Historiska kartor att titta på och gratis ladda hem.

Riksarkivet är Sveriges ”nationalarkiv”, med material från från statlig förvaltning och från privata företag, organisationer och personer. Här hittar du allt från husförhörslängder till vattendomar.

Läs mer!

Västerbotten genom tiderna. Umeå 2014.

FAKTA OM LIVET I ARKIVET, AVSNITT 3

Programledare: Anna Sténs, chef Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Medverkande: Cuno Bernhardsson, senior arkivarie, Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Julia Larsson, fotvårdare och fastighetsägare, Sikeå, Berit Andersson, arkeolog, Västerbottens museum.
Produktion: Demokratiska arkivet (personal vid Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum) tillsammans med Erica Dahlgren, poddproducent.